88 kronor blev 50 kronor och resulterar väl i mer bokreashopping

På väg hem från jobbet idag satt jag som vanligt och kollade in dagens Twitterskörd och insåg snabbt att "just det, det var ju idag bokrean började!". Fast jag satt på rätt spårvagn som går raka vägen hem till mig hoppade jag av i stan och sprang in på Akademibokhandeln. Jag höll dock på att vända i dörren, för jäklar vad mycket folk det var där.

Tack och lov har lönen inte kommit ännu (herregud, där är en mening jag aldrig trodde jag skulle yttra), så jag kunde inte handla särskilt mycket. Plus att jag inte gillar inbundna böcker (de är så tunga!). Fast ändå, det fanns en hel del man blev sugen på... Men, ynka två böcker köpte jag och kalaset gick på endast 88 kronor! Och kolla här: jag handlade för 88 kronor och fick ett presentkort på 50 kronor när jag betalade. Vet i och för sig inte om det är bra eller dåligt, för det lär ju betyda att jag kommer springa in där igen när lönen kommit... Hittade faktiskt en underbar, tjock ordbok med engelsk slang! Oj, vad sugen jag är på den, språknörd som jag är.

Dagens bokrea fynd blev Mia Skäringers Dyngkåt och hur helig som helst, som en vän (som nästan aldrig läser) sträckläste och ringde och sa att "det är fan det roligaste nånsin". Och så fanns Sju sorters kakor och vilket hem är komplett utan den klassikern?

Skratt och spöken

Valet föll på Flickan från tjugotalet.
Jag kände för någonting lättsamt.
Två kapitel in tror jag att jag gjort ett bra val och har höga förväntningar. Jag har redan skrattat högt flera gånger. Hoppas det håller i sig!

"Svara inte hallucinationen, säger jag bestämt till mig själv. Då uppmuntrar du den bara."
Tänkte förklara varför jag tyckte just de två meningarna var fantastiskt roliga, men det går inte. Jag älskar dem bara. Svara inte hallucinationen, då uppmuntrar du den bara...

Chic-lit med spöken alltså.
Vilken grej.
Som att korsa "Vänner" med "Paranormal activity".

En utläst bok, jippi!

Idag är jag glad för att jag har en bit till jobbet, för idag har jag nämligen hunnit läsa ut en bok. Fällde en tår på spårvagnen när sista sidan var läst. Jag fäller nästan alltid en tår när en bok är utläst...

Boken i fråga var Paulo Coelhos Veronika bestämmer sig för att dö. Det var ett tag sedan jag läste Coelho, och som vanligt var boken fylld med visdomsord. Men detta var inte alls den bästa Coelho jag läst. En recension kommer såklart om en stund (yes, äntligen en recension i min bokblogg!).

Nu är den stora frågan vad jag ska välja härnäst.
Det blir Sophie Kinsellas Flickan från tjugotalet, Linda Olssons Nu vill jag sjunga dig milda sånger eller Björn Kumms Che. Jag är ganska sugen på alla.

Hur hinner ni läsa?

Okej, en snabb fråga.

Hur hinner ni läsa?

Jag tycker att jag bara jobbar, jobbar, jobbar och när jag inte jobbar är jag så trött att ögonen går i kors. Hinner vanligtvis läsa några sidor till och från jobbet, men det är inte mycket det. Så hur hinner ni andra?

Men jag har i alla fall lyckats läsa halva Veronika bestämmer sig för att dö. Än så länge gillar jag den. Paulo Coelho är en sån bra berättare, sida efter sida.