Justin Halpern - Sh*t my dad says

Första meningen: "All I ask is that you pick up your shit so you don't leave your bedroom looking like it was used for a gang bang. Also, sorry that your girlfriend dumped you."

Justin är 28 år. Hans förhållande har precis spruckit och han är tvungen att flytta hem till sina föräldrar. Hans far säger vad han tycker och det är ganska roligt tycker Justin, och skapar en twitterprofil som han kallar @shitmydadsays. Han twittrar citat från sin far. Sidan blir populär och Justin blir tillfrågad att skriva en bok. Det gör han.

I boken samlar han historier om sin pappa, saker han sagt. Hans pappas favoritord verkar vara Bullshit och Fucking. En del historier är rätt bra, men de förstörs ju av de där helskottas citaten med Bullshit och Fucking. Och då ska man veta att jag inte direkt tar illa upp när någon svär, jag kan vara ganska duktig på att svära själv (även om jag försöker låta bli!). Men var det roliga finns i de där citaten förstår jag faktiskt inte.

Läser recensioner av denna bok, och de är övervägande positiva. Jag förstår inte riktigt. Kanske är det min humor som är konstig, men jag förstår verkligen inte. Det tog inte lång tid att läsa boken och det är inte så att ångrar att jag läste den. Själva anekdoterna var det ju ingenting fel på, men komedin i det hela missade jag.

Titel: Sh*t My Dad Says
Författare: Justin Halpern
Först utgiven: 2010
Antal sidor: 185

Marcus Birro - Att leva och dö som Joe Strummer

Första meningen: "Jag bor i en stad som har Sveriges största kaktusodling." 

När det var dags att lämna Luleå efter en underbar sommar stod jag där på Kallax och funderade på hur jag skulle fördriva tiden hela vägen ner till Göteborg. Kollade in bokhyllorna i butiken och läste på baksidan av en bok: "Att leva och dö som Joe Strummer är Marcus Birros kärleksförklaring till Göteborg." Det var ju nästan för självklart att det var den boken som skulle följa mig tillbaka till min nya hemstad.

Jag läste ut boken idag. Att det tog sådan tid betyder inte att den var dålig. Bara att jag inte har haft tid för den. Nåväl. Detta är boken:

En vän i Göteborg dör av ett hjärtfel. En vän som flytt Göteborg åker tillbaka dit efter 10 år för att återförena det gamla bandet för att spela på den avlidne vännens begravning. Väl tillbaka i den gamla hemstaden kommer allt upp på nytt, allt som förträngts. De gamla gatorna återses, vännerna likaså, minnen kommer upp till ytan.

Detta är en berättelse om vänskap och om kärlek. Den tar upp sådant som många av oss säkert känner. Varför tappar vi kontakten med våra vänner? Varför måste någonting hända innan vi ringer en gammal kompis? Varför flyr vi från den vi var?

Jag är bara 27 år. Förutom i min kära hemstad Luleå har jag hunnit bo i Málaga, Umeå och nu Göteborg. Jag vet inte varför jag flyttar. Jag vill se något nytt, uppleva något nytt, testa liksom. Luleå står ju kvar. Jag kan alltid åka tillbaka dit. Jag känner igen mig i Birros resonemang, och jag är 27 år och det finns vänner som jag tappat kontakten med och ibland undrar jag varför.

Nåväl, jag ska inte bli för långdragen om detta.

Fin bok, fin berättelse, fin hyllning till Göteborg, och tänkvärd.
Jag började uppenbarligen fundera över förr i tiden (ja, fast jag bara är 27) och det är nog nyttigt att man gör det ibland. Kanske t.o.m. ska ta och slänga iväg ett meddelande till någon gammal kompis? Kommer jag göra det? Hmm.

Titel: Att leva och dö som Joe Strummer
Författare: Marcus Birro
Först utgiven: 2010
Antal sidor: 285

När jag insåg varför Bokmässan är grym

Long time no see!
Undrar lite om någon någonsin kollar den här bloggen längre. Den uppdateras inte särskilt ofta. Men jag hoppas på skärpning. Skärpning, jag.

Denna vecka har jag för första gången någonsin varit på Bokmässan! Det var stort och det var mycket och det var intressant och det var massa kändisar där och jag köpte massa böcker fast jag knappt hade några pengar kvar. Jag förstår varför folk längtar till den där mässan.

På torsdagen var jag där i egenskap av lärare tillika twittrare.
Jag hade nämligen blivit inbjuden av Lärarförbundet att stå i deras monter i snygg t-shirt som sa "Allt börjar med en bra lärare" och prata om Twitter + skola = sant. Det var en jättekul och intressant dag och jag är så tacksam att jag fick vara där.

För kung och fosterland

Angående mitt ganska angenäma semesterproblem (att jag inte hade någon bok att läsa och var tvungen att skaffa mig en) svängde jag idag förbi Konsum och köpte en bok som jag inte tänkt köpa eller läsa, men som jag nu både köpte och började läsa. Cyklade sedan till en strand, sparkade av mig skorna, lade mig på gräset och började läsa om kungen.

Patrik Sjöberg, Markus Lutteman - Det du inte såg

Första meningen: "Det var en kraftansträngning bara att ta sig upp i sittande ställning och få benen över sängkanten."

Jag tror knappast jag behöver förklara vad denna bok tar upp. Den har ju självklart varit väldigt omtalad ett tag nu, så alla vet att den framförallt tar upp de övergrepp Patrik Sjöberg som barn utsattes för av sin tränare. Detta blandas med anekdoter från hans liv som höjdhoppare, när han lade av med idrotten och han tar även upp mediacirkusen som kom med livet som kändis.

Vilken berättelse. Vilket liv. Vilka fruktansvärda minnen. Vad modigt att berätta om detta. Och så himla viktigt att berätta om detta. Jag tänker inte skriva mer ingående om det, för det känns som att mina ord i en recension inte kan förklara det på ett rättvist sätt. Jag tycker bara det är himla stort och bra att en känd idrottsman går ut med denna historia, som tyvärr är verklighet för många barn. Jag kan bara inte förstå att det finns såna där jävla svin där ute som behandlar oskyldiga, försvarslösa barn på det sättet.

På något vis fascineras jag också över att denna bok innehåller så mycket mer också. Roliga historier från träningar och tävlingar, fester och resor, skador, kärlek, droger, media. Det var intressant att läsa om hans idrottskarriär (om än vissa delar blev lite för långa, då jag väl inte är jätteintresserad av höjdhopp), och jag fastnade totalt i avsnittet om media - hur de skapade rubriker från ingenting (detta visste man väl redan, men att det var så där pass mycket, herregud).

Definitivt en bok som ska läsas. Den var en riktig bladvändare, och budskapet är så viktigt så den nästan borde vara obligatorisk läsning. Det var inte bara en intressant och viktig historia, den var också snyggt berättad. Läs!

Titel: Det du inte såg
Författare: Markus Lutteman, Patrik Sjöberg
Utgiven: 2011
Antal sidor: 403

Semesterproblem

Jag har precis läst ut en bok.
Det gjorde jag igår också.

Jag är inte riktigt van vid detta snabbläsande, och böckerna börjar ta slut.
Måste låna mammas bibblokort någon dag (eftersom jag var så smart och lämnade mitt i Göteborg.)
Eller så får jag åka till stan och gå på bokhandel.
Eller surfa in på adlibris nu på en gång.

Vad tusan vill jag läsa nu?
Har visserligen en Sookie-bok som väntar, men det var så skönt att läsa om annat än vampyrer, så den känns faktiskt inte så lockande...
Hmm, vilka problem man har så här i semestertider!

Audrey Niffenegger - Själens osaliga längtan

Första meningen: "Elspeth dog medan Robert stod framför en automat och betraktade en stråle te som sprutade ner i en liten plastmugg."

Denna bok roffade jag åt mig i all hast på Arlanda, utan att alls veta att detta var den något omtalade Her Fearful Symmetry. Intresset växte lite mer då jag insåg det, och kanske förväntningarna också.

Det hela börjar med att Elspeth dör. Elspeth skriver in sina systerdöttrar (som är tvillingar) i testamentet, och ger dem bl.a. sin lägenhet bredvid Highgate-kyrkogården i London. Trots en del specifika krav väljer tvillingarna att flytta dit från sitt hem i Chicago. Väl i London utvecklas relationer med grannar, med London och med varandra. Julia och Valentina som alltid gjort allting tillsammans börjar hitta egna identiteter. Även den avlidna Elspeth har ett finger med i spelet.

Jag var verkligen kluven till vad jag egentligen tyckte om denna bok. Men nu har jag sovit på saken och jag inser att jag faktiskt gillade den väldigt mycket.
Jag gillar miljön - lägenheten, kyrkogården, London.
Jag gillar berättelsen.
Men jag gillar framförallt karaktärerna. Eller åtminstone skildringarna av karaktärerna. Det var intressant att läsa om tvillingarna som ännu i 20-årsåldern klär sig likadant, och vad som händer när en tvilling plötsligt börjar säga ifrån.
Det var också intressant att läsa om grannarna i huset: korsordsmakaren med tvångssyndrom, och Robert som ger guidade turer på kyrkogården.
Och jag gillade även de övernaturliga inslagen, tyckte de var snyggt inbakade utan att ta över hela historien.

Vad jag dock hade väldigt svårt med var översättningen. Eller snarare, korrekturläsningen som jag ibland undrade om den var obefintlig. Otroligt irriterande fel, som "se" istället för "sa", "han" istället för "hon", och det var mycket sånt. Pinsamt dåligt, och det förstörde läsupplevelsen en del då man satt och irriterade sig på sånt.
Men det är en annan femma, och jag gillade denna bok. Punkt.

Titel: Själens osaliga längtan
Originalets titel: Her Fearful Symmetry
Författare: Audrey Niffenegger
Först utgiven: 2009
Antal sidor: 435

Kluven

Idag läste jag ut Audrey Niffeneggers Själens osaliga längtan.
Nu sitter jag är kluven till vad jag egentligen tyckte om boken.
Dålig var den nog inte eftersom jag bläddrade och bläddrade, och hela tiden längtade efter att få läsa mer när jag gjorde annat.
Men jag är inte helt övertygad.
Jättemärklig är den, denna känsla.
Får nog avvakta med recension ett tag, och fundera på vad tusan jag tycker.
Tror inte detta har hänt förut.

Men jag tror jag tyckte den var ganska bra. Kanske väldigt bra till och med.
Men vem vet?

Det lugna livet

Det är ju inte direkt så att man stressar ihjäl sig nuförtiden. Men det är väl så det ska vara på semestern antar jag.

Idag satt jag på balkongen med detta: 

Alex Schulman - Att vara med henne

... eller egentligen: Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött (rymdes inte i rubriken bara).


Första meningarna: "Det är sen eftermiddag den 4 juli 2008. Jag har delat mitt liv med en kvinna i sex års tid och idag separerar vi från varandra." 

I denna bok berättar Schulman om när han separerade. Han berättar om hur han försökte gå vidare, men det egentligen bara blev fiasko. Och han berättar om hur han lyckades gå vidare och bli lyckligare än han varit innan. Vad jag personligen tycker är fascinerande är hur snabbt det gick. Hur man kan må så dåligt, vara så ensam en dag och sedan ha en helt ny familj en kort stund senare.

Jag har alltid gillat Schulmans texter. Lite i smyg kanske, för "Schulman, han är ju som han är" - ungefär. Men han är fantastiskt duktig på att berätta. Orden han skriver träffar rätt och man skrattar och gråter och lever sig in. Tycker detta var en otroligt fin berättelse och otroligt fint berättad. Man får dessutom en helt ny bild av Schulman, och då har jag inte ens läst Skynda att älska. Måste jag ju definitivt gör så småningom.

Titel: Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött
Författare: Alex Schulman
Utgiven: 2011
Antal sidor: 199

Tog med mig Alex till stranden idag

Idag var det varmt och soligt och skönt ute och det kändes som en perfekt dag för en tur till stranden. Hittade en bra badplats och jag lade ut en handduk där, drack en kopp kaffe och åt muffins och började läsa Alex Schulmans Att vara med henne, som jag fick med mig hem efter bokbloggarträffen förra veckan.

Jag har alltid gillat Schulmans texter, tycker han skriver på ett så underhållande sätt. Detta var inget undantag (än så länge i alla fall). Låg och skrattade högt för mig själv där på stranden, vilket kändes sådär halvt pinsamt, men jag kunde inte låta bli.

Charlaine Harris - All together dead

Första meningen: "The Shreveport vampire bar would be opening late tonight."

I den sjunde boken om Sookie Stackhouse måste Sookie åka till Rhodes för att använda sin telepatiska förmåga då hon anställs av ett vampyrgäng för det ändamålet. Som vanligt (!) hamnar hon i trubbel och måste ta sig, och andra, ur prekära situationer.

Och som vanligt när man skriver om en bokserie vill man inte skriva för mycket, för jag VET hur extremt frustrerande det är när spoilers dyker upp. Har varit med om en stor sådan angående just denna bokserie. Det som spoilats har inte inträffat ännu, vilket är ännu mer frustrerande, då jag bara väntar på just det.

Detta var faktiskt en av de sämre Sookie-böckerna. Hände inte så mycket förrän i slutet, så det var lite segt att ta sig igenom den. Hoppas att nästa är bättre!



Titel: All together dead
Författare: Charlaine Harris
Först utgiven: 2007
Antal sidor: 323

Bokbloggarträff

Träffade ett skönt gäng bokbloggare på Restaurang Qué pasa i Göteborg igår.
Vi åt gott, drack ett glas vin eller två, pratade böcker och lite annat och bytte lite böcker med varandra. Det var mycket trevligt, och jag hoppas på en favorit i repris så småningom.
Blev dessutom ännu mer inspirerad att ta tag i lite läsning igen, och det är ju inte heller fy skam!

Sommar

Nu är det faktiskt sommartider, hej hej, sommartider.
Nu kanske jag äntligen har tid att komma igång med läsningen igen.

Har precis jobbat min första termin som lärare.
Har äntligen fått klart alla gamla restuppgifter från utbildningen.

Vet ni vad det innebär?
Det innebär att det inte finns några måsten längre.
Inga uppsatser som ska skrivas.
Inga uppsatser som ska rättas.
Inga prov som ska rättas.
Inga lektioner som ska planeras.

Jag är bara ledig.
Ingenting hänger över mig och ger mig dåligt samvete för att jag gör annat.

Så i sommar kan jag göra vad jag vill, med gott samvete.
Förhoppningsvis kommer det innebära en del läsning. Det var längesen och jag vill skaka liv i bokbloggen igen.

Vi hörs i sommar, hoppas jag.

Det finaste jag sett idag.

Sprang på de där fina Penguin-muggarna på Pocket Shop Arlanda idag.
Jag kunde verkligen inte låta bli.

Funderar på om man kanske skulle börja samla. Köpa en ny när man springer på någon. Vore kul med ett helt gäng olika muggar. Men måste ju förstås ha läst boken innan jag köper muggen.

Sjukt fina muggar i alla fall. Är MYCKET nöjd med detta köp.

Tusen gånger starkare

Igår var det temadag om likabehandling på skolan. Dagen startade med att eleverna fick se filmen "Tusen gånger starkare" och sedan diskutera den. Det blev diskussioner om maktfördelning, härskartekniker och grupperingar i skolan. Fantastiskt bra och intressant film måste jag säga. Blev mycket sugen på att läsa boken också, kanske något att satsa på under påsklovet?

Paulo Coelho - Veronika bestämmer sig för att dö

Första meningen: "Den 11 november 1997 bestämde sig Veronika för att stunden - äntligen! - var kommen då hon skulle ta sitt liv."

En början som får det att låta som den mest tragiska boken i mannaminne.

Denna historia handlar om Veronika, en ung tjej i Slovenien, som en dag bestämmer sig för att livet inte är värt at leva. Därför tar Veronika en överdos av sömntabletter, överlever detta och vaknar upp på ett mentalsjukhus. Snart får hon höra att tabletterna gjort för mycket skada och att hon snart kommer dö.

Vad gör man då? Vad gör man om man vet att man har en vecka kvar att leva? Även om man bestämt sig för att ta sitt liv, sitter man och väntar på att den där veckan ska ta slut, eller passar man på att leva? Och är det någon idé att börja leva när man ändå snart ska dö?

Detta var en mycket fin historia som riktigt fick en att tänka till. Dock inte Coelhos bästa enligt min åsikt, men helt klart läsvärd.

Titel: Veronika bestämmer sig för att dö
Originalets titel: Veronika Decide Morrer
Författare: Paulo Coelho
Först utgiven: 2003 (på svenska)
Antal sidor: 285

88 kronor blev 50 kronor och resulterar väl i mer bokreashopping

På väg hem från jobbet idag satt jag som vanligt och kollade in dagens Twitterskörd och insåg snabbt att "just det, det var ju idag bokrean började!". Fast jag satt på rätt spårvagn som går raka vägen hem till mig hoppade jag av i stan och sprang in på Akademibokhandeln. Jag höll dock på att vända i dörren, för jäklar vad mycket folk det var där.

Tack och lov har lönen inte kommit ännu (herregud, där är en mening jag aldrig trodde jag skulle yttra), så jag kunde inte handla särskilt mycket. Plus att jag inte gillar inbundna böcker (de är så tunga!). Fast ändå, det fanns en hel del man blev sugen på... Men, ynka två böcker köpte jag och kalaset gick på endast 88 kronor! Och kolla här: jag handlade för 88 kronor och fick ett presentkort på 50 kronor när jag betalade. Vet i och för sig inte om det är bra eller dåligt, för det lär ju betyda att jag kommer springa in där igen när lönen kommit... Hittade faktiskt en underbar, tjock ordbok med engelsk slang! Oj, vad sugen jag är på den, språknörd som jag är.

Dagens bokrea fynd blev Mia Skäringers Dyngkåt och hur helig som helst, som en vän (som nästan aldrig läser) sträckläste och ringde och sa att "det är fan det roligaste nånsin". Och så fanns Sju sorters kakor och vilket hem är komplett utan den klassikern?

Skratt och spöken

Valet föll på Flickan från tjugotalet.
Jag kände för någonting lättsamt.
Två kapitel in tror jag att jag gjort ett bra val och har höga förväntningar. Jag har redan skrattat högt flera gånger. Hoppas det håller i sig!

"Svara inte hallucinationen, säger jag bestämt till mig själv. Då uppmuntrar du den bara."
Tänkte förklara varför jag tyckte just de två meningarna var fantastiskt roliga, men det går inte. Jag älskar dem bara. Svara inte hallucinationen, då uppmuntrar du den bara...

Chic-lit med spöken alltså.
Vilken grej.
Som att korsa "Vänner" med "Paranormal activity".

En utläst bok, jippi!

Idag är jag glad för att jag har en bit till jobbet, för idag har jag nämligen hunnit läsa ut en bok. Fällde en tår på spårvagnen när sista sidan var läst. Jag fäller nästan alltid en tår när en bok är utläst...

Boken i fråga var Paulo Coelhos Veronika bestämmer sig för att dö. Det var ett tag sedan jag läste Coelho, och som vanligt var boken fylld med visdomsord. Men detta var inte alls den bästa Coelho jag läst. En recension kommer såklart om en stund (yes, äntligen en recension i min bokblogg!).

Nu är den stora frågan vad jag ska välja härnäst.
Det blir Sophie Kinsellas Flickan från tjugotalet, Linda Olssons Nu vill jag sjunga dig milda sånger eller Björn Kumms Che. Jag är ganska sugen på alla.

Hur hinner ni läsa?

Okej, en snabb fråga.

Hur hinner ni läsa?

Jag tycker att jag bara jobbar, jobbar, jobbar och när jag inte jobbar är jag så trött att ögonen går i kors. Hinner vanligtvis läsa några sidor till och från jobbet, men det är inte mycket det. Så hur hinner ni andra?

Men jag har i alla fall lyckats läsa halva Veronika bestämmer sig för att dö. Än så länge gillar jag den. Paulo Coelho är en sån bra berättare, sida efter sida.

Bokköp (men inte på Pocket Shop)

För första gången på väldigt länge köpte jag mig några nya böcker igår. Jag har ett extremt lässug nuförtiden, och har faktiskt hunnit läsa lite på kvällarna också. När man struntar i teven och internet så verkar det helt plötsligt finnas tid...

En biografi om Che Guevara av Björn Kumm, Veronika bestämmer sig för att dö av Paulo Coelho, Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson samt Flickan från tjugotalet av Sophie Kinsella. Och efter långt sökande hittade jag äntligen årets Paulo Coelho- kalender. Måste ha hittat de sista i Sverige! Jag blev så lycklig att jag köpte två (nåja, en ska till en vän som också letat efter den ett bra tag).

Imorse när jag vaknade slängde jag mig över Veronika bestämmer sig för att dö och har knappt kunnat lägga den ifrån mig idag. Nu ska jag jobba en stund, och sedan återgå till den. Trevlig söndag det minsann!

Jakten på Pocket Shop

Igår tänkte jag att jag skulle kolla upp vad grejen med Pocket Shop är. Jag menar, folk pratar så mycket om Pocket Shop. Pocket Shop hit och Pocket Shop dit. Ja, ni förstår.

Så jag hoppade på en vagn och åkte till stan. Väl i stan visade det sig att jag inte hade kom ihåg var jag hade sett denna butik, så jag sprang runt hela Göteborg (kändes det som) i jakt på detta Eldorado. Till slut visade det sig att jag ju gått förbi butiken långt tidigare, hade bara råkat gå över gatan 30 sekunder för tidigt. Nåja. Vilken besvikelse! En liten butik, inga supererbjudanden och inga hundratals bokälskande människor som strosade runt bland hyllorna.

Nej, kära ni. Jag förstår inte vad the fuss is all about.
Akademibokhandeln slår ju Pocket Shop med hästlängder. I alla fall i Göteborg.

Insikt

Veckorna går så snabbt! Jag hinner inte med!

I veckan har jag i alla fall kommit på att man kan göra annat än kolla facebook och twitter när man spårvagnas och bussas till jobbet på morgonen. Man kan ju läsa en bok. Det var en sak jag kom på, men jag har inte riktigt tagit tag i det. Jag är nämligen alldeles för trött för det. Men man KAN göra det, och det var det som var min insikt. En vacker dag...

Lägesrapport

Jag lämnade Norrbotten och befinner mig nu i Göteborg, där jag kommer bo i minst ett halvår. Känns bra än så länge, jobbet bär med sig många utmaningar, men det är ju så man utvecklas. Idag lider jag dock av hemlängtan, men det är väl så det ska vara. "Enveckaskrisen". Samma sak hände när jag flyttade till Spanien för ett antal år sedan. "Vad har jag gett mig in på? Vill jag verkligen bo här? Jag vill hem till min fina familj!" - så har tankarna gått idag. Men det blir nog bättre när man väl kommit in i det "nya" livet... Och när jag jobbar har jag inte tid att längta hem, att vara lärare kräver enorma mängder tid!

Har för första gången på ett bra tag börjat läsa en bok för nöjets skull. Valet föll på julklappsboken Lyckan, kärleken och meningen med livet av Elizabeth Gilbert. Än så länge verkar den helt okej, men har inte hunnit så långt. Men det är mysig kvällsläsning!

2010

Det var bokbloggens andra levnadsår, och inte var det mycket till att leva inte! Jag läste extremt få böcker, därför kommer jag inte ens bemöda mig med att göra någon sorts sammanfattning. Jag tänker bara lova att läsa fler böcker under 2011, ett nyårslöfte som nog inte ska bli alltför svårt att uppfylla.

Men trots att jag läst extremt få böcker så har jag ändå läst extremt många. Låter ju inte särskilt logiskt nej. Men så är det. Mängder och åter mängder av kurslitteratur har avverkats, vilket väl kan vara en anledning till att så få förnöjetsskullböcker blivit lästa.

I övrigt var 2010 ett bra år. Det absolut största som hände mig personligen var att jag åkte ner till Göteborg på arbetsintervju och landade mitt livs första lärarjobb! Nu är det bara några få dagar kvar tills jag börjar och det känns stort och obegripligt. Men förbaskat kul!

Lite kort om 2010 var det, någon sorts årssammanfattning måste man ju ändå ha när man bloggar!
2011 kommer bli ett awesome år tror och hoppas jag!

Gott nytt år!