tisdag 16 juni 2009

Maria Sveland - Bitterfittan

Denna bok handlar om Sara, 30 år, bitter mamma och hustru. Hon bestämmer sig för att åka till Teneriffa en vecka för att få vara för sig själv lite. Under sin semester minns hon sin uppväxt och funderar också över sitt liv i nuet.

Hon är arg på så mycket. Hon är arg på sin pappa, hon är arg på sin make, hon är arg på en annan passagerares pojkvän, på en tysk kvinnas karl, på sin familjeterapeut. Hon är arg på alla karlar. Hon är arg på patriarkatet.

Och det blir så tröttsamt.

Men samtidigt. SAMTIDIGT har hon också all rätt att vara arg på alla dessa karlar. Och hon har rätt att bli arg för att hon ses som en dålig mamma om hon vill åka till Teneriffa en vecka, hon har rätt att bli arg över att det alltid är kvinnorna som tar disken och serverar kaffe medan karlarna dricker öl, att kvinnorna springer hysteriskt efter ungarna runt poolen när karlarna sitter och dricker öl… Men personligen vägrar jag vara så cynisk så jag tror att det alltid är så.

Och jag blir så arg för att hon är så arg hela tiden. Jag blir också arg när jag tänker på kvinnomisshandel och våldtäkter och allt jävla bedrövligt här i världen, men jag blir arg när denna boks huvudperson inte verkar se någonting bra i någonting. Därför tycker jag denna bok var dålig.

Men samtidigt. SAMTIDIGT tycker jag den var bra, för det ÄR viktigt att prata om detta, att skriva om detta, och jag undrar om jag tyckte att den var dålig för att det blev för mycket sånt. Jag förväntade mig en ganska lättsam bok om en kvinna i 30-årsåldern som var lite bitter och som man kunde skratta lite åt. Men så var det ju inte alls. Denna bok var inte alls lättsam. Den gick snabbt att läsa, men lättsam var den inte.

Och jag kan inte bestämma mig för om jag älskar eller hatar denna bok, så därför är jag riktigt svenskt lagom och ger den en trea. Helt klart läsvärd, men var beredd på att bli arg. Eller bitter. En bitterfitta.

Betyg: 3 av 5

6 kommentarer:

  1. Usch då, den lät inte som nån höjdare... Jag läser helst inte såna böcker för jag tar åt mej för mycket. Skulle nog gå runt ett bra tag och vara arg då :)

    SvaraRadera
  2. Jag har hört ortoligt mycket om den här boken men jag har inte riktigt vågat mig på den. Jag är grymt nyfiken på den så jag kanske ska läsa den bara för att ha läst den.

    SvaraRadera
  3. Jag vet inte om jag kommer att våga mig på den här boken. Har inte sett någon som skriver överväldigande positivt om den. Är den lättläst eller tung? TACK förresten för att du gillar min blogg. Din är inte fy skam den heller ;) Ha det gott KRAM

    SvaraRadera
  4. Cindy: HAHA, risken finns. Jag var arg ett tag, men nu börjar jag lugna ner mig ;)

    Susanne: Läs den och rapportera sedan tillbaks till mig om vad du tyckte. Skulle vara kul att höra!

    Sofie: Den var faktiskt väldigt lättläst, så man behöver iaf inte bekymra sig om att slösa bort massor av tid på den, den gick snabbt att läsa!

    SvaraRadera
  5. Jag tyckte om boken, men det var som sagt en ganska tung bok!

    SvaraRadera
  6. Jag håller med dig, vette fanken vad jag ska tycka om den, men måste nog säga att jag hade väntat mig något mer saftigt och blev något besviken. /Stina

    SvaraRadera